FIGHTOFFYOURDEMONS

Då har man alltså hållt ut i tre veckor... Så länge har aldrig en blogg i min ägo överlevt! Jag länkade bloggen till en kompis härom dagen som undrade vad det var jag satt och skrev på. Jag fick då höra "men du har ju inga kommentarer!" Det fick mig att tänka lite, och jag kom fram till att jag faktiskt gör det här för min egen skull också. Det har alltid funnits ett behov i mitt liv att skriva, särskillt om jag haft det jobbigt. Att det kanske bara är enstaka personer som läser gör alltså inget alls, det är rentav skönt!

Varför väljer jag då att blogga? Varför publicera min vardag och mina tankar på internet? Enkelt svar! Det får mig att fortsätta! Dagbok har aldrig lyckats för att jag har annat för mig. Här skriver jag ändå för någon, och även om jag inte kan vara lika djup och öppen som om jag skulle skriva dagbok för mig själv så får jag ändå skriva av mig lite då och då. Som det jag skrivit tills nu, pladder om absolut inget nödvändigt! Sådan är jag ibland, makes no sense!

Fredagen blev en lugn dag, lugnare än väntat. På bolaget blev tanten i kassan arg för att Mickes pass var både sönder och inte längre giltigt. Ingen öl till oss, och vi vandrade snopet iväg till pizzerian där jag för första gången under mina många år som vegetarian provade en vegetariana. Den var god! På kvällen tog jag en sväng förbi Fille. Det är skönt att ha någon som honom i mitt liv, och jag är glad att han kallar mig vän.