FIGHTOFFYOURDEMONS

Jag och mamma pratade om beroenden igårkväll. Hon snackade om det här med att sluta röka, och att hon borde försöka sluta igen snart. Vi pratade även om hur man tänker och agerar när man brottas med ett beroende. De flesta borde veta att jag själv är mitt i en liknande situation. Det handlar om något så galet som spelberoende. För 4 år sedan började jag spela World of Warcraft, och för 3 månader sedan slutade jag. För det mesta går det bra. Eftersom jag har slutat att använda min stationära dator går det helt enkelt inte att bara installera och börja spela igen. Jag har också mycket annat för mig, som tar tankarna från det hela. Men ibland går det inte. Ibland kan jag bara tänka på mitt troll, mina vänner jag hade i spelet, allt man kunde göra. Sjukt va?

Den här helgen var extra dryg i och med att det var ett år sedan expansionen Wrath of the Lich King kom ut. Då kan man säga att mitt beroende var på topp. Tittar ni på bilden så kanske ni får en bild av det hela. När det kom ut satt vi uppe i 2-3 dygn utan sömn, sov ut, och efter det var man vaken 90% av dygnen i flera veckor för att vara först med allting. Och det sjuka är att jag saknar det. Otroligt mycket!

Jag är så nära att ge upp och börja igen. Och jag har vart nära många gånger. Det är tur att min dator står uppe på vinden, min skärm är i Stockholm och jag är för pank för att aktivera mitt account.

Kommer jag någonsin att bli av med min abstinens? Kommer mitt sug efter den här andra världen någonsin att försvinna? Ska man ge efter och börja igen, och försöka hålla det inom kontrollerade fomer? Hjälp mig!